Förra året prövade jag minimalism i vårt hem. Att göra oss av med saker vi inte längre använder var väldigt befriande. På något sätt blev det lättare att andas – om du prövat vet du vad jag menar, om inte: gör ett försök. Om du inte vet var du ska börja kan jag rekommendera Minimalisternas inlägg: Så börjar du den minimalistiska resan (mycket mer bra inspiration på deras blogg).

Det finns fortfarande saker i vårt hus som jag kan rensa ut. Jag tror inte den processen nånsin tar slut, eftersom livet ändras, mina intressen förändras över tid och saker blir överflödiga. Det är ok, det är en process.

På senare tid har jag nått en insikt: om jag vill leva ett enklare liv, räcker det inte bara med att ta bort onödiga saker från vårt hem. Jag behöver också ta bort onödiga saker från mina tankar och hur jag använder min tid. På grund av mitt utmattningssyndrom har jag erfarenhet av att behöva välja väldigt medvetet vad jag ska göra med min tid, eftersom min energi periodvis varit väldigt begränsad. Nu insåg jag att jag behöver begränsa mig också när jag har mer energi – eftersom jag är en sån tidsoptimist att jag annars försöker göra mycket mer än vad som är möjligt på den tid jag har. Jag beskrev hur jag kom fram till detta i ett tidigare inlägg.

Så den här månaden blir min utmaning till mig själv att hitta en minimalistisk sätt att hantera min tid. Jag vill hitta ett sätt att använda tiden som ger mig samma känsla av ro och lätthet att andas som materiell minimalism ger mig. Men hur ska jag kunna välja? Jag antar att kan använda samma metod som när jag väljer vilka fysiska saker som ska vara kvar: genom att sätta upp kriterier.

När det gäller saker brukar jag fråga mig själv:

  1. Använder jag det här?
  2. Gör det mig glad? (för mer dekorativa saker)
  3. Och så den mindre minimalistiska, mer sparsamma frågan: Kommer vi att ha användning för det här under de närmaste åren?

Om svaret är nej på alla tre frågorna kastar jag eller skänker bort prylen.

Så jag behöver hitta kriterier för vad som ska få ta upp min tid. Och för att göra det måste jag först vara klar över vad som är viktigt, vad jag vill prioritera. Jag tycker att jag har en bra uppfattning om det, men det skadar aldrig att tänka igenom saker ett varv till. Jag har också en känsla av att det finns några (eller kanske många) saker jag komplicerar i onödan, så det är ett annat område att fundera över. Vad kan jag ta bort eller automatisera, för att få mer tid över till viktigare saker?

Och eftersom jag vet att jag har en svaghet i min tidsoptimism: hur kan jag se till att jag inte fyller den tid jag frigör med nya åtaganden? Finns det något sätt att hålla min nyfikenhet och lust att lära i schack, så att de inte tar över? Utan att stänga dem ute, det är bra egenskaper!

Jag är säker på att jag inte är den första som tänker i de här banorna – jag vill kolla upp hur andra människor har löst problemet också, för att få inspiration.

Jag har ofta mer än en utmaning per månad, men den här gången låter jag minimalismen råda och väljer bara den här. Jag har en känsla av att den kommer att kräva en hel del tid. Men också ge en väldigt bra grund för nästa år, om jag lyckas!